Istanbul del 3 – Basilikacisternen, Topkapipalatset, Valens akvedukt mm

Bonjour!

Jag hoppas att ni inte har tröttnat på mina Istanbulbilder än! I så fall får ni titta bort, för jag har inte tröttnat. Jag ska avslöja för er att ända sen vi kom hem till den svenska ”våren” har jag drömt mig tillbaka till Miklagård varje dag. Ritualen när jag har kommit till väderdelen i tidningen har varit att först kolla det lokala vädret, för sedan sucka och kolla temperaturen i Istanbul. När jag har kommit såhär långt brukar jag få mindre aggressionsutbrott och orerar i en kvart om den uteblivna våren. Men nu verkar den vara på gång även här i Svea Rike, så nu kanske jag kan lägga upp några bilder utan att vilda känslostormar bryter ut.


Nere i den gigantiska Basilikacisternen. En stor vattenreservoar från 500-talet. Ligger ett stenkast från Sultanahmet. Sjukt häftigt!


Cisternen hålls uppe av drygt 300 pelare.


Jag inne i Haremet i Topkapipalatset. Att jag inte fick nackspärr!


Sultanens sällskapsrum när han var på besök i Haremet.


Kan någon tala om vitsen med att ha minihandfat i fönstren?! Är nog bra när man ska vattna blommorna…


Dan studerar…


Pool hade de för 300 år sen också. Det skulle ha varit vatten i den fortfarande, det hade ju varit lite finare.


Jag står och tallar på en pelare utanför palatsets bibliotek. Efter några kurser med geologi är det inte konstigt om man blir lite stentokig.


Utanför kryddbazaaren. Där såldes det iglar. 


Inne i kryddbazaaren. Det fanns mycket å titta på vill jag lova!


På väg mot Aksaray, där vi för övrigt bodde under resan. Lagom långt till Sultanahmet och väldigt mycket ryssar!


Vi promenerade uppför Atatürk Boulevard (inget speciellt roligt promenadsråk ska tilläggas) för att ta oss en titt på den stora och gamla (som allt annat) Valens akvedukt. Byggd på 300-talet. 


Näst sista kvällen åt vi på en takterrass med utsikt över Blå Moskén och Hippodromen. Kommer inte ihåg vad stället heter, men man gick in i en mattaffär på bottenvåningen och tog hissen upp till restaurangen. 


Avslutade middagen med turkiskt te (çay). Typ som Earl Grey i små glas.


En kort stund senare föll mörkret och lamporna i Blå Moskéns minaret tändes. 


Bild över Aksaray Caddesi tagen från vårt hotellrum. Här är ett ganska talande exempel på hur trafiken är i staden. Lite lätt kaotisk.

Som vi upplevde det är staden relativt billig. Mycket kostar som hemma, men andra saker är billigare. Maten tyckte jag framför allt var prisvärd, man kan få en riktigt bra lunch för mellan 45 och 60 kronor. Sedan var det riktigt billigt med kollektivtrafiken. En biljett kostade 2 lira, alltså cirka 8 kronor. Vi åkte väldigt mycket spårvagn och såhär i efterhand sett så borde vi ha köpt någon form av flerdagarsbiljett, vilket hade varit mer lönsamt.

Istanbul är en mycket spännande stad! Det finns otroligt mycket att titta på och uppleva, särskilt om man som mig och Dan är intresserade av historia. Men Istanbul är mycket mer än så och vi kommer definitivt att återvända någon gång. Vi var där 1 vecka och det kändes lagom. Vi hann med det vi ville utan att behöva stressa, vilket var skönt, då det faktiskt var semester. Jag kan verkligen rekommendera att åka till Istanbul, men man bör åka dit med ett öppet sinne, för mycket är inte som hemma ;).

Kommentera